Livslångt beslut

De som säger att gastric bypass är en "enkel utväg" för tjockisar har så jävla fel. Ni borde vara med på ett informationsmöte. Eller få läsa de papperna jag fick med mig hem. Att operera sig är ett livslångt beslut. Du kommer ALDRIG kunna äta grejer som du alltid ätit. Pizza, glöm det. Godis, glöm det. Chips, glöm det. Vitt bröd, glöm det. Marmelad, glöm det. Ja, till och med fruktyoghurt, glöm det!

Igår var det då min tur för informationsmöte. Jag ställde klockan på 06.30. Vi (jag & mamma) körde ifrån Ängelholm 07.15 för att befinna oss i Lund 08.30. Vi var där tio minuter tidigt, men då hann vi röka också. Haha... När vi kom in där fick jag sätta mig i vänterummet så länge. Sen kom receptionisten och kallade på mig, då fick jag komma ut och betala för mitt besök (180 kr, jävligt udda summa), och lämna enkäterna man fått fylla i. Sen fick man sätta sig i vänterummet igen. Efter cirka en kvart kom läkaren och kallade in alla till en sal. Där fick vi sätta oss ned och lyssna på henne medans hon talar om hur man gör på en sån här operation. De kopplar bort 97% av magsäcken. NITTIOSJU PROCENT! Magsäcken klarar av 15-30 ml vätska efteråt. De kopplar bort magsäcken, och lämnar de där ynka 3%, sen kopplar de om hela systemet typ. De tar bort 150 cm av din tunntarm. Sen kopplar dem ihop den nya änden av tunntarmen till den "nya" magsäcken. Det låter så komplicerat, men det är det egentligen inte. Det är bara väldigt svårt att förklara det. De går in med fem stycken titthål, vilket jag är väldigt nöjd över. Man slipper liksom fula ärr efteråt, man kommer ju ändå ha världens fulaste mage sen. Men det går att fixa det också. Anyways, efter läkaren hade pratat delade de upp oss i två grupper. Den ena gruppen skulle få träffa läkare och sjuksköterska, och den andra gruppen skulle få lyssna på dietisten. Jag fick lyssna på dietisten först. Hon berättade hur man kommer få leva efter operationen. Två veckor efter operationen så ska man bara äta flytande, t.ex soppor, filmjölk osv. Sopporna ska silas och grejer, för man får inte få i sig några hela bitar. Efter de veckorna börjar du med purémat (a.k.a barnmat, typ) i 3 veckor. Här kan man äta "vanlig" mat, bara du mosar den eller mixar den först. Det måste vara himmelriket att äntligen få lov att smaka riktig mat. Efter de tre veckorna börjar "tuggperioden", då får du lov att äta vanlig mat igen. Men väldigt försiktigt, och VÄLDIGT lite. En portion ska vara 1,5 dl ungefär. Och då ska den alltså vara indelad i tallriksmodellen, tänk er vad lite av allt jag får äta! Efter dietisten var färdig fick vi sätta oss i vänterummet igen. Det tog en EVIGHET för oss att komma in till läkaren, för där var ju såklart en muslim som hade en tolk med sig. Det tog en timme för henne där inne, för oss andra tog det 10 minuter. I alla fall, jag fick till slut komma in. Det är lite nervöst just då, eftersom det är läkaren som ska godkänna dig eller ej. Men det var inga problem. Jag fick svara på lite frågor angående min hälsa. Sen kollade hon mina blodprover. Där var en grej att anmärka på. Jag har för lite folsyra. Hon skrev ut tabletter för det som jag ska ta fram till dagen innan operation. Sen skrev hon ut JÄTTEMÅNGA andra mediciner.

Fullständig lista på mediciner:
Behepan 1mg (Vitamin B12)
Fragmin 0,2ml (blodförtunnande spruta)
Kalcipos-d forte 500mg (Kalk och D-vitamin)
Niferex 100mg (Järn, tas under mensen)
Omeprazol 10mg (Magsyra, tror jag)
Panodil 500mg (Mot smärta efter operation)
Primperan 10mg (Mot illamående efter operation)
Tramadol 50mg (Mot postoperativ smärta)



Sådär ser det ut. Vissa grejer ska jag ta livet ut. Efter en sån här operation är det vanligt att man har brist på vitaminer osv, då måste man ta tillskott i hela sitt liv.
Läkaren lyssnade också på hjärta och lungor. Sen tog hon upp rökningen. Jag måste sluta röka innan operationen, helst 4 veckor innan operationen. Men hon sa också att "det är bättre om du åker dit på nån cigarett om dagen, än ett helt paket...om du fattar vad jag menar", det verkade inte som att hon är stenhård med det. Men jag ska självklart försöka sluta, jag har ju detta som motiverar mig nu. Sen kollade hon på min vikt, och berättade då att de kräver att man ska ha gått ner en viss summa till operationen. Jag fick 7 kilo. Det borde inte vara några problem. Efter det skickade hon in mig till sköterskan, där skulle man få operationsdatum. Hon erbjöd mig operation redan om 3 veckor! Men jag tog inte det. Eftersom jag inte kan dricka såna "tjockisdrickor" som man egentligen ska dricka innan operationen, så måste jag gå ner de där 7 kilona på egen hand. Och då sa hon att det är bättre om jag tar operationen lite längre fram. Hon frågade vad jag tyckte. Jag sa att jag då gärna tar operationen efter jul. Då tittade hon i datorn och sa att de har stängt ett tag efter jul. De öppnar igen vecka 2, och då fick jag 9 JANUARI 09.00! Det känns helt sjukt att jag har fått ett datum... För bara tre veckor sedan trodde jag inte att jag skulle få operationen förrän tidigast Maj nästa år. Nu helt plötsligt händer allting så snabbt... Men det ska bli skönt att göra detta. Detta är mitt sätt att ta tag i mitt liv. Det är ju här mitt nya liv börjar. Jag är både livrädd och spänd inför detta. Men åh vad skönt det ska bli att få det gjort. Äntligen.

Kommentarer
Postat av: Sofia

Spännande blogg! Den ska jag deffenetivt följa!

2011-10-30 @ 11:54:00
URL: http://dantish.blogg.se/
Postat av: Nathalie

visst är det irriterande med människor som tror sig veta så mycket om gbp men som egentligen inte vet ett jävla skit!



säger som du, dom borde gå på ett möte å sen uttala sig.



jag kan fortfarande äta det du säger "glöm det" om ;p men i betyyydligt mindre mängder än innan operationen. jag tar mig nån godis bit då och då, men det räcker med 3-4 st tex plopp godisar sen är jag nöjd. och äter jag mer mår jag illa .



ser fram emot att följa din resa!



kram Nathalie

2012-01-11 @ 14:58:00
URL: http://nathalieoskarsson.devote.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0